Hem
Mottagare ROLF LUFT AWARD 2024 utsedd
VÄLKOMMEN NOMINERA till Rolf Luft Award 2025
STIPENDIUM - unga diabetesforskare 2023
AKTUELLA BÖCKER om att leva länge och väl samt om typ 2 diabetes
Om stiftelsen och Professor RolF Luft
STYRELSEN
Varför så viktigt?
Framsteg genom forskning - från dåtid till nutid
GE EN GÅVA
Sponsorer
Aktiviteter
Press
Kontakt
Framsteg genom forskning - från dåtid till nutid

Det livsviktiga insulinet

1921 upptäcktes insulinet av forskarna Frederick Banting och Charles Best. Det ledde några år senare att människor, framförallt barn- och ungdomar med typ 1 diabetes kunde få insulin tillfört genom injektioner och därigenom överleva en tidigare dödlig sjukdom. Genom intensiv forskning har insulinkvaliteten förbättrats och i dag framställs insulin med hjälp av modern DNA-teknik. Nya analoga snabbinsuliner och långverkande insuliner har förbättrat möjligheten att stabilisera blodsockret och minska känningar dvs, allvarliga blodsockerfall. Fortfarande måste personer med typ 1 diabetes ta insulininjektioner flera gånger om dagen.

Sedan mitten av 90-talet finns dock möjlighet till kontinuerlig insulinbehandling genom insulinpump, som sänder ut en viss mängd snabberkande insulin kontinuerligt. Detta har visat sig vara en behandlingsmetod som påtagligt har förbättrat blodsockerkontrollen vid diabetes och därmed minskat utvecklingen av komplikationer. Särskilt små barn klarar diabeteskontrollen betydligt bättre med insulinpump jämfört med insulininjektioner. Det återstår dock mycket forskning till dess att behandlingen blir optimal. Forskning och utveckling inom detta område pågår för fullt.

Tablettbehandling
Personer med typ 2 diabetes, kan producera eget insulin men för lite när de äter. Dessutom svarar de sämre på insulin. Sedan början av 1950-talet behandlas typ 2 diabetiker utöver livsstilsråd som motion och bra kost, med mediciner i tablettform, som ökar den egna insulinproduktionen oberoende av måltid eller gör så att det egna insulinet tas till vara bättre.  Detta räcker dock inte till. för att uppnå god sockerkontroll och minska risken för följdsjukdomar hos många typ 2 diabetiker. Men nya mediciner som GLP-1 eller GLP-1 proteashämmare innebär nya möjligheter att endast stimulera insulinfrisättningen vid måltid och att påverka insulinkänsligheten (glitazoner) och därmed förbättra blodsockerkontrollen vid typ 2 diabetes. Forskning pågår avseende mer individanpassad medicin.

Möjligheten att själv testa blodsockret
Sedan mitten av 1980-talet har enkla metoder där patienterna själva testar sitt blodsocker väsentligt ökat möjligheterna att förbättra sockerkontrollen och därmed minska risken för komplikationer av diabetes. Nya metoder är under utveckling för att kontinuerligt kunna mäta sockret i vävnaden och därmed öka möjligheterna att förbättra sockerkontrollen ytterligare.

Täta ögonkontroller och laser mot blindhet
Täta ögonkontroller har lett till att personer med diabetes och ögonbottenförändring kunnat behandlats i tid och därigenom sluppit blindhet. Laserbehandling har haft en avgörande betydelse. Nya läkemedel är under utveckling för att förhindra allvarlig ögonskada.

Bättre blodtrycksbehandling
Ny blodtrycksbehandling givet tidigt vid läckage av äggvita i urinen vid diabetes har påtagligt minskat allvarlig njursvikt och därmed behov av njurtransplantation.

Nya behandlingar minskar amputationer
Nya behandlingsmetoder för att förbättra cirkulationen i fötter och bildandet av diabetesfotteam har minskat amputationer med mer än hälften. Forskning pågår för att förbättra och påskynda sårläkning vilken idag ofta tar flera månader till år. Behandling med syrgas i tryckkammare är ett exempel på framgångrik forskning.

Transplantationer
Transplantation av njure vid njursvikt har förlängt livet med många år hos många diabetiker med grav njurskada. Transplantation av betaceller eller delar av bukspottkörteln har blivit en möjlighet att återfå egen insulinproduktion vid typ 1 diabetes. Detta kräver tillgång till transplantationsorgan och metoder att hämma kroppens avstötningsprocess. Intensiv forskning pågår.

Stamcellsforskning
Stamcellsforskning har väckt hopp om att i framtiden kunna bota diabetessjukdomen och att kunna ersätta transplantationerna.

Dagens forskning
Dagens forskning strävar efter att uppfylla diabetikerns önskemål:
  • att bli botad från diabetes
  • att slippa komplikationer
  • att leva ett normalt vanligt liv utan störande svängningar i blodsockret.
 
Uppdaterat 2006-07-03
Utskriftsvänlig sida
Rolf Lufts Stiftelse för Diabetesforskning • Rolf Lufts Foundation for Diabetes Research • www.rolfluftdiabetesfond.seinfo@rolfluftdiabetesfond.se • Bankgiro 5799-9559
Provided by Webforum